Jag kan med stolthet säga att jag gillar Bob Dylan, eller ja, jag älskar honom. Det är typ ingen som förstår varför, men det enda viktiga är att jag förstår och att jag står för vad jag säger, tycker och tänker. Klyschigt, jag vet men det är ju faktiskt så. Hela livet är en enda stor klyscha, alla tror att de är så speciella men vi är ändå bara männsikor.
Äh, jaja jag älskar Bob Dylan för det han gjorde var att han körde på sin grej. Han brydde sig inte ett piss om att folk inte gillade vad han gjorde när han började spela elektroniskt. Han ville göra det så han gjorde det, och det inspirerar mig, att våga gå sin egna väg och om människor i sin närhet stödjer en eller inte får man se då och då märker man vilka som är fake rakt igenom eller inte.
Den här mannen förstår mina känslor.
